SETT 2018

Vi är glada och stolta att Peter Hjelm, utvecklingsledare och Beate Bosak modersmålslärare i tyska som arbetar på Kompetenscentrum för flerspråkighet, Umeå kommun ska föreläsa på SETT torsdag den 11/4.

”Vi vet att fjärrundervisning ligger i tiden och i framtiden. Det kan vara en konstruktiv lösning på problem med lärarbrist och tillgänglighet. Varför inte ta tillfället att lära mer och samtidigt få syn på hur digitala strategier kan stödja lärandet oavsett när- eller fjärrundervisning. Tillsammans med pedagoger i ämnet modersmål delar vi med oss av vårt lärande i att utveckla metodiken i fjärrundervisningen.  Du får möjlighet att se hur vi arbetar i praktiken genom inblick i autentiska fjärrlektioner. Fjärrundervisning har varit en kreativ och lustfylld utvecklingsresa”. 

Slutrapport: Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever

FoU-projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever genomfördes 2016-2017 och är ett samarbete mellan Ifous, Umeå universitet och RISE Interactive (tidigare Interactive Institute Swedish ICT), med stöd av Vinnova.
Nedan finns rapportens sammanfattning samt länk till rapporten i sin helhet.

Sammanfattning

Projektet syftade till att bidra med kunskap om fjärrundervisning som ett sätt att öka likvärdigheten och säkra undervisningskvaliteten för elever i Sverige, oavsett skolans geografiska läge. Projektet, som löpte  mellan januari 2016 och december 2017, har letts av Ifous, Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och RISE Interactive.

De resultat och erfarenheter som framkommit i projektet kan sammanfattas i några slutsatser och rekommendationer inför fortsatta diskussioner om framtiden för fjärrundervisning i svensk skola:

NATIONELL NIVÅ

● Det finns situationer där fjärrundervisning tillför ett mervärde jämfört med närundervisning. Fjärrundervisning bör därför inte beskrivas som ett sämre alternativ än närundervisning. Det är en för ensidig uppfattning som riskerar att hämma utvecklingen.

● Det råder brist på kunskap om effekter av fjärr- och distansundervisning på elevers kunskapsutveckling. Forskningsmedel bör erbjudas liksom medel för fortsatt utveckling av innovativa metoder och organisatoriska lösningar.

● Det behövs även beprövad erfarenhet. För det krävs ett utvecklingsarbete av de verksamma inom skolan – i samverkan med forskare. Därför bör inte möjligheterna att bedriva fjärrundervisning i olika former och olika ämnen begränsas för starkt.

● Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen är det viktigt att lagstiftningen inte är så snäv och inriktad på dagens teknik att det kommer att krävas lagändringar för att kunna ta tillvara nya tekniska landvinningar för att höja kvaliteten i fjärrundervisningen.

● Inrätta ett nationellt kunskapscentrum runt distans- och fjärrundervisning som kan förse skolhuvudmän med aktuell information om de senaste pedagogiska och tekniska rönen inom området, i anslutning till ett kunskapscentrum om skolans digitalisering.

HUVUDMANNANIVÅ

● Fjärrundervisning måste ses som en viktig del av arbetet med skolans digitalisering. Det finns tydliga överföringseffekter av tekniskt kunnande och nya pedagogiska grepp som kan berika lärarnas vanliga undervisning.

● Mycket tjänstetid skulle kunna sparas, inte minst i form av minskad restid, med utökade möjligheter till fjärrundervisning.

● Det behövs ett strategiskt ledarskap med en tydlig organisation och tydliga ansvarsförhållanden vid fjärrundervisning.

● Den tekniska utvecklingen går fort och såväl på huvudmannanivå som på skolnivå behöver man ha beredskap för att kunna införa ny teknik som ytterligare höjer kvaliteten i undervisningen. Detta kräver i sin tur även tid och möjlighet för lärare att samarbeta och planera gemensamt.

SKOLNIVÅ

● Det krävs ett strategiskt ledarskap av rektor så att inte enskilda lärare lämnas ensamma i sitt utvecklingsarbete.

● Rektor måste ansvara för att de praktiska förutsättningarna för fjärrundervisningen är optimala.

● Fjärrlärare upplever ett ökat behov av att planera undervisningen.

● Handledaren behöver vara insatt i den pedagogiska planeringen för att på bästa sätt kunna hjälpa eleverna på plats. Fjärrläraren ansvarar för att handledaren har tillräcklig insyn i planeringen för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

● Fjärrundervisningen kan innebära en ökad användning av digitala verktyg, samt att nya pedagogiska former som flippat lärande, digitala läromedel och olika digitala övningar och uppgifter som engagerar eleverna även lyfts in i den ordinarie undervisningen.

 

Den fullständiga slutrapporten hittar du här och den interaktiva bilaga 5 här.

 

Lyckat seminarium – Fjärrundervisning på Grand Hotel

På initiativ från skolcheferna i Region8 genomfördes 24 januari ett seminarium om Fjärrundervisning i samband med Västerbotten på Grand Hotell. Syftet med seminariet var att lyfta fram möjligheterna med Fjärrundervisning och behoven av att utveckla och sprida denna undervisningsform och metod. Både i och mellan kommunerna i Region 8 och Västerbotten men också nationellt.

Tobias Thomson inledde seminariet med att förklara förutsättningarna för kommunerna i Region 8 och hur fjärrundervisning för regionens kommuner och många andra huvudmän är en fråga om likvärdighet, tillgänglighet till utbildning samt undervisning av behöriga lärare.

Peter Hjelm från Centrum för flerspråkighet, Umeå kommun berättade om den stora, och numera etablerade verksamheten, med modersmålsundervisning via fjärr. Peter berättade om utmaningar under uppbyggnaden och hur pedagogik och teknik på olika sätt utvecklats. Idag kan man se hur mer tid kan läggas på undervisning istället för resande samt hur språkundervisningen utvecklats då eleverna får ingå i större sammanhang.

Peter Hjelms breda erfarenheter inom Fjärrundervisning har betytt mycket, inte bara för Umeå utan också för kommunerna i Region 8 där han bidragit med viktiga kunskaper.

Magnus Rönnholm, Luspengymnasiet Storuman och Beate Bosak, Umeå kommun visade på exempel från sin undervisning. Magnus förevisade en kort lektion i fysik tillsammans med sina gymnasieelever elever som var med live medan Beate visade filmer och exempel från sin undervisning i tyska i grundskolan. Tillsammans gav dom en inspirerande inblick i hur fjärrundervisning kan se ut och hur det kan anpassas utifrån exempelvis målgrupp och ämne.

Jörgen Frohm från pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet redovisade resultat från helt ny forskning om fjärrundervisning och blickade också in i framtiden där gränserna mellan när- och fjärrundervisning suddats ut. Jörgen som tydligt kunde visa hur fjärrundervisningen generellt höll hög kvalitet och dessutom bidrog till att utveckla digitaliseringen i skolan.

Frågorna haglade över Peter, Magnus, Beate och Jörgen och deltagarna bidrog samtliga till intressanta diskussioner om pedagogik, lagstiftning, kommunsamarbete, lärarbrist och sverige sett ur en internationellt perspektiv.

Seminariet anordnades av Region 8 i samarbete med Region Västerbotten och MediaCenter Västerbotten.

Länkar:
Här hittar du Peter Hjelms och Beate Bosaks presentation
Här hittar du Jörgen Froms presentation
Med anledning av seminariet hade SKL publicerat en debattartikel i SVD.

Deltagare:
Utbildningsdepartementet
Skolverket
Skolinspektionen
SPSM
SKL
Lärarförbundet
Umeå Universitet
AV Media Kalmar län
Värmdö kommun
Lapplands kommunalförbund
Region Jämtland
Region Västerbotten
MediaCenter Västerbotten
Lycksele kommun
Sorsele kommun
Storumans kommun
Malå kommun
Umeå kommun