Med hela Västerbotten som skola

Nu satsas det stort på fjärrundervisning i Västerbotten. Flera kommuner är med i satsningen på att samarbeta såväl pedagogiskt, tekniskt, juridiskt och med att dela kompetensen. Region Västerbotten samordnar detta nätverk där även Umeå universitet deltar. Här kan du läsa om tre tillfällen i slutet av 2016 där kompetens och erfarenheter delats. 

I hela Västerbotten samarbetas det nu aktivt för att kunna dela kompetens och resurser mellan varandra inom skola och utbildning. Detta handlar om att i ett län med stora avstånd kunna dela på tillgången av lärarkompetens mellan kommuner, speciellt inom ämnesområden som modersmål och språkämnen. Samarbetet handlar till stor del om att bygga upp strukturer, metoder och teknik kring fjärrundervisning – ett samarbete som sker mellan kommuner, region och universitet.

I slutet av 2016 genomfördes flera tillfällen där fjärrundervisning diskuterades som kommer att refereras till i denna artikel:

  • Regional konferens om fjärrundervisning i Lycksele,
  • Seminariet – På väg mot fjärrundervisning: Den andra workshopen av fyra inom ramen för projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever.
  • Studiebesök på Språkskolan i Uppsala.

Denna kompetensutveckling och detta samarbete fortsätter! I mars 2017 erbjuds intresserade att följa med på studiebesök till Jokkmokk för att se hur Lapplandsvux arbetar med fjärrundervisning.  

Regional konferens om fjärrundervisning i Lycksele

I slutet av november 2016 träffades ett fyrtiotal personer som arbetar på olika sätt med fjärrundervisning i Västerbottens kommuner, i region och universitet. Det hela handlade om att fortsätta utveckla ett nätverk inom fjärrundervisning i Västerbotten är under framväxt.

Syftet med dagen var kompetenspåfyllning, erfarenhetsutbyte och möjlighet till samverkan för de aktiva i nätverket “Fjärrundervisning i Västerbotten”

– Idag är 12 är kommuner igång, eller i en planerings- och uppstartsfas, med fjärrundervisning, berättar Petter Lundberg, chef på MediaCenter Region Västerbotten. Vi kommer att göra en satsning på fjärrundervisningen i länet för att stödja länsövergripande samverkan inom området.

Vid dagen, där det gavs bra med tid för diskussion, ställdes frågorna nedan och där några av svaren var:

Vilka hinder/utmaningar ser vi?
Man konkurrerar istället för att samarbeta. Det måste byggas upp samarbetsformer kring organisation av fjärrundervisning i kommunerna.  Handledaren är viktig. Viss risk med strulande teknik. Samordning av lektioner och scheman, till exempel  kan alla spanskaelever i åk 7 i flera kommuner läsa tillsammans. Man behöver utveckla undervisning och digitalt material. Lärarutbildningen och lagstiftningen behöver vara i samklang.

Vilka är framgångsfaktorerna?
Bra digital kompetens bland lärare och elever. Skolan behöver ha en tydlig strategi. Anpassad lärmiljö. Organiserat så att det finns EN handledare per tillfälle. Bättre fokus från elever vid fjärrundervisning? Skapar spännande arbetsplatser. Ett arbete som följer den nationella IT-strategin. Lärare kompetensutvecklas och teknik förbättras. En framgångsfaktor är att distans- och fjärrundervisning med framgång kan användas även i ”traditionell” undervisning

Vad krävs tekniskt, pedagogiskt, metodiskt för att komma igång med/öka användningen av fjärrundervisning?
God planering kring schema, jobba med en och samma plattform. För arbete mellan kommuner krävs det att den tekniska infrastrukturen är sömlös. Att det börjar bra, att lärare får bra förutsättningar, samsyn i alla led i skolan och andra berörda avdelningar i kommunen. Tekniskt stöd/support (IT-pedagoger, IT-tekniker, utbildning av lärare, handledare)

Skolverket och Umeå universitet

Vid konferensen deltog Henrik Bengtsson och Charlotte Mannerfeldt från Skolverket som berättade om uppdraget med uppföljning och utvärdering av fjärrundervisning. Där tittar de på alla skolformer, hur reguljär fjärrundervisning  i vissa språknämnden ser ut samt att det pågår försöksverksamhet. Idag är tre försöksverksamheter i gång, i Tärnaby med alpina gymnasiet, mellan fyra kommuner i Lapplandsvux samt bland skärgårdsskolor i Värmdö kommun.

Läs Skolverkets delredovisning av uppdraget om fjärrundervisning

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3747

Jörgen Frohm på pedagogiska institutionen på Umeå universitet menade:

– Fjärrundervisning handlar inte bara om glesbygd. Umeå kommun har 7 heltidstjänster som sitter på en buss.

Jörgen förklarade att de arbetar utifrån två begrepp – Undervisning 2.0 och Pedagogisk digital kompetens (PDK). Undervisning 2.0 är ett bättre begrepp än fjärrundervisning, det handlar nu istället om en medveten användning av IKT för att stödja elevers lärande. Den pedagogiska digitala kompetensen handlar om tre olika nivåer:

  • Interaktionsnivå – med eleven
  • Kursnivå – designa och genomföra en kurs
  • Organisatonsnivå – organisationens strategiska utveckling

På väg mot fjärrundervisning – konferens i Umeå med Ifous

Vid denna konferens på Folkets hus i Umeå möttes ett femtiotal lärare och ledare – både de som själva deltar i projektet och andra intresserade – för att inspireras, prova arbetssätt tillsammans och lära av varandra. Konferensen ingår i ett projekt mellan Ifous, Interactive Institute och Umeå universitet.

Deltog gjorde bland annat Lapplands gymnasieförbund, ett samarbete mellan fyra kommuner i Norrbotten som arbetat under flera år med fjärrundervisning. Under konferensen berättade och visade Johan Wiandt, lärare, hur de arbetar i ett treårigt projekt med Vinnova. Projektet iDag handlar om att utveckla “innovativa testmiljöer för distansöverbryggande arbetssätt i Sveriges största gymnasieskola”.

– Skillnaden mellan vanlig undervisning och fjärrundervisning behöver inte vara så olik, menade Johan Wiandt.

Vad de tittar på och jobbar med i projektet som omfattar 21 kurser, 13 lärare och 150 elever är:

  • Hur lokaler kan utformas och anpassas för fjärrundervisning,  tex att det inte ska finnas störningsfaktorer och vara ljuddämpande och utformade utifrån pedagogiken.
  • Testa och välja ut olika digitala pedagogiska verktyg på nätet som är relevanta för fjärrundervisning, som webbverktyg, lärplattform och digitala mötesplattformar.
  • Tekniken för hårdvara och infrastruktur, som nätverk, konferenssystem, stora skärmar, elevdatorer, interaktiva tavlor.
  • Pedagogiska metoder där det krävs mer omfattande planering av och större IKT-kompetens hos lärare.

Läs mer om konferensen på http://www.ifous.se/pa-vag-mot-fjarrundervisning/

Studiebesök på Språkskolan i Uppsala

I början av december 2017 åkte ett tiotal intresserade från Västerbottens skolor till Språkskolan i Uppsala för att titta på hur de arbetar med fjärrundervisning i modersmål. Några reflektioner från studiebesöket:

  • Otroligt inspirerande, intressant att lyssna till alla delar. De hade ett genomarbetat tänk med det pedagogiska/metodiska. Bra att få ta del av strukturen, handfasta råd bra.
  • “Startkit” för skolorna som går in i fjärrsatsningar var intressant.
  • Intressant att få ta del av en erfaren fjärrlärares perspektiv. Intressant att ta del av hinder de har stött på under vägen.
  • Genom fjärrundervisning hade man sparat in 2 miljoner på bussåkning.
  • I Uppsala kommun utbildar man alla lärare i fjärrundervisning (metodiskt, pedagogiskt), grundkurs för alla, fördjupningskurser för de som aktivt jobbar med fjärr. Man anser att metoder, material och praktiker kan berika traditionell undervisning.
  • Studiedagar viks för fortbildning inom digitalisering. Varje onsdag träffas alla 150 lärare på Enheten för flerspråkighet för arbete i tvärgrupper, eller fortbildning tillsammans med förstelärare. Man har övergripande koll på var lärarna befinner sig kompetensmässigt. Man har skapat en gemensam pedagogisk modell: “Uppsala – modellen”.
  • De flesta lektioner sänds hemifrån läraren, eller från en annan skola. Detta har sparat in pengar på lokalytor.

 

Kontakt

Petter Lundberg
chef MediaCenter Region Västerbotten
070-318 01 63

petter.lundberg@regionvasterbotten.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *